Här finns information om och för vår träningsgrupp i IFK Lund Friidrott.
Mer om träning och friidrott hittar ni genom att klicka på Athletics-fliken.
Enda tränarledda passet blir på tisdag den 27. Då är både jag och Anders där. På torsdag är vi inte i Lund, men träna gärna själva efter vanliga torsdagsprogammet.
Efter nyår fortsätter vi med rådande program fram till första tävlingen (13 jan. för Jonas R, 14 jan. för övriga) men med lite mer fokus på teknik. Då har även Martin lovat vara tillbaka!
God jul och tack för en bra höst! Det har varit särskilt kul att se Viktors, Davids och Haralds snabba återgång till gammal form (redan pers av Viktor i bänk) efter deras långa uppehåll. Mindre kul har det varit med de seglivade och svåridentifierade skador som Magnus och Anna O kämpat för att bli kvitt.
Ni som är nya i klubben har nog inte fått det här mailet från Jonas S. Men alla är välkomna, så jag publicerar det därför även här:
”Julen närmar sig med stormsteg och vi tänkte ta tillfället i akt att samla alla IFK-Lundare och anhöriga till en stämningsfull julfest, med julmys på temat! Det bjuds på hembakat julfika, lekfulla tävlingar och luciatåg för stora som små. Den 4 advent kl 15:00 är det dags. Ta med er tomteluvan och bege er till IFK Lunds klubbstuga (Utmarksvägen 97) för en trevlig eftermiddag med möjlighet att förbättra sammanhållningen i klubben! Inträdet är 50:- för vuxna och 30:- för barn. Eventuell vinst går till fömån för vårt träningsläger (Jonas S, Jonas Q & Kyllan) till våren. Vi ser gärna att ni meddelar innan om ni vill deltaga. Kontakta Jonas Svensson, frågor ställs även till den adressen. Hoppas ni kan och vill komma! Vi ses den 18! Med glada julhälsningar från Jonas och Jonas träningsgrupp (födda 1994-1996).”
”Julen närmar sig med stormsteg och vi tänkte ta tillfället i akt att samla alla IFK-Lundare och anhöriga till en stämningsfull julfest, med julmys på temat! Det bjuds på hembakat julfika, lekfulla tävlingar och luciatåg för stora som små.
Den 4 advent kl 15:00 är det dags. Ta med er tomteluvan och bege er till IFK Lunds klubbstuga (Utmarksvägen 97) för en trevlig eftermiddag med möjlighet att förbättra sammanhållningen i klubben! Inträdet är 50:- för vuxna och 30:- för barn. Eventuell vinst går till fömån för vårt träningsläger (Jonas S, Jonas Q & Kyllan) till våren.
Vi ser gärna att ni meddelar innan om ni vill deltaga. Kontakta Jonas Svensson, frågor ställs även till den adressen. Hoppas ni kan och vill komma! Vi ses den 18!
Med glada julhälsningar från Jonas och Jonas träningsgrupp (födda 1994-1996).”
Det gäller fram till jul och hittas som vanligt i vänsterspalten.
Det gäller från 31 oktober till 26 november och finns som vanligt att hämta i vänsterspalten.
Sorry, kommer snart. Vi har lite mycket annat för tillfället med slutspurt inför spelsläpp. Idag kör vi i stort sett standard torsdagspass från förra hösten. Hopp, sprintspecifik styrka med mera.
Meddela oss så fort ni har persat i något träningslyft! Kolla också att era resultat i tabellen stämmer. Vi vill att fler försöker sig på ett maxrep i pull-up (ni behöver inte ha nått slutet av styrkecykeln för att göra det) men ser just nu mest fram emot det kommande jätteperset av Erik N i bänkpress.
I senaste numret av Riksidrottsförbundets tidning Svensk Idrott ägnade nutritionisten Petra Lundström sin spalt åt protein. Den började vettigt och nämnde bland annat att styrketränande har ett ökat proteinbehov och bör få i sig cirka 2 g protein per kilo kroppsvikt. Men, förklarade hon vidare, det betydde inte att idrottsutövare behövde ta proteintillskott eller ens tänka på sitt proteinintag. Det hade nämligen visat sig att idrottsutövare som åt vanlig bra kost fick i sig vida mer än så – upp till 3-4 g protein per kilo kroppsvikt var tydligen vanligt.
Var de siffrorna kommer från vet jag inte. Jag vet bara att de är helt verklighetsfrämmande. En Gunde Svan som är ute i skogen och åker sju timmar varje dag kan kanske komma upp i så mycket protein med vanlig mat – för andra idrottare, särskilt de som håller på med explosiva idrotter och inte kan vara feta som kastare eller lyftare i tyngsta klasserna, är det däremot omöjligt.
För att kunna äta så mycket vanlig mat att man får i sig 3-4 g protein per kilo kroppsvikt utan att bli rejält fet krävs det ofantlig kaloriförbrukning (långdistanstriathlon + grovarbete) och mycket god ekonomi. Det är dyrt att äta vanlig husmanskost i de mängderna.
De flesta studerande idrottare som håller sig till endast vanlig mat och samtidigt är rädda för att lägga på sig fett får nog snarare i sig cirka 1 g protein per kilo kroppsvikt. Jag skulle gissa att det finns t.ex. höjdhoppstjejer som i sin strävan att hålla sig lätta inte får i sig ens 0.5 g protein per kilo kroppsvikt – på tok för lite!
Whey 80, och Kesella (kvarg) är de billigaste sätten att komplettera vanlig kost så att ni får i er tillräckligt mycket protein (2 g per kilo kroppsvikt) utan ett överflöd av extra kalorier.
Så var en ny grundträningsperiod inledd. Den stora skillnaden mot tidigare år är att vi kör hela standardstyrkeprogrammet för hypertrofi även under de första sex veckorna med S:t Hans-pass.
För att det ska vara möjligt avslutar vi torsdagens allmänstyrka med knäböj och utfallssteg och på tisdagar kör ni både överkropp och benstyrka
Börja om på inledningvikt för både ben & överkropp oavsett antal rep ni ligger på just nu!
För att citera Grundläggande principer för styrketräningen (som ni absolut måste kunna och fatta.
”Det första passet väljer ni en vikt som ni orkar utföra ca 15 rep med. Undantaget är utfallssteg där 18–20 rep är ett bättre riktmärke.”
Programmet finns som vanligt i vänsterspalten.
En usel avslutning på ett dåligt år. Halva gruppen skadad, hälften av andra halvan blev sjuka i veckan och de som faktiskt tävlade hade inte precis turen med sig. Viktor B fick känningar i foten trots alla månader av träningsvila, Nicolas skadade sig och Viktor M sprang sitt sämsta lopp för säsongen. Anna O hoppade visserligen lika stabilt som vanligt men fick – också som vanligt – inte till de där godkända 5.10-5.20-hoppen som hennes form kvalificerar henne för.
Nej, inte Muskogee men Edmond där Youssouf nu installerat sig på University of Central Oklahoma. Tyvärr finns där bara friidrott för tjejer så han får hålla igång på egen hand på gymmet och idrottsplatsen tills han hittar en coach att hjälpa honom med sprinttekniken. Jag har rekommenderat knäböj och backlöpning tills vidare ;-) Vi får hoppas på tävlingar i vinter och tider ner mot 7.50!
Lunds TK gör förmodligen styrkelyftsporten en stor tjänst genom att arrangera SM i klassiskt styrkelyft (enda tillåtna utrustning är bälte och handledslindor – alltså inga dräkter för bänkpress och knäböj). Det är gratis inträde, så passa på att titta in på tävlingarna i Bollhuset fredag–söndag och jämför er med lyftarna i era viktklasser.
Äntligen några som vågat mäta krafterna med Viktor B som satte ribban på 45 kg i vintras. Alla ni som ännu inte har ett bokfört pers – passa på att maxa innan höstbulken! Nicolas har för närvarande ledningen med 50 kg.
En blygsam målsättning är att åtminstone lyfta lika mycket som ni bänkar. Det är ett standardmått som brukar användas för att checka att dragstyrkan håller något så när jämna steg med presstyrkan. Väger du 70 kg och lyfter 100 kg i bänk ska du alltså klara en pull-up eller chin-up med minst 30 kg hängande från höften.
Ett år sedan vi senast gjorde ett friidrottsspel, men nu är ännu ett klart och kan spelas här. Som vanligt ackompanjerad av liten lärorik text för fårskallar som tror att fyrtiofem grader är optimal uthoppsvinkel …
Anna hade otur. Hon blev orättvist diskad i starten på 300m häck och upprepade sitt längdhoppande från Öresundsspelen: två jättebra inledande och ganska knappa övertramp, därefter habila hopp utan det lilla extra. Hennes genomsnittliga hopplängder är minst två decimeter längre än förra sommaren. 5.20 finns inom räckhåll i varenda tävling med hyfsade förhållanden.
Viktor M slarvade sig igenom ett motvindslopp – slog ihop benen i starten och spände sig märkbart de sista 20 metrarna då han var ikapp och låg precis jämsides med Malmös Emmanuel Amoh som till slut vann på 11.64. Ändå lovande. 11.40 är en rimlig målsättning till JSM och Sydsvenska Ungdomsspelen om vindarna kommer från rätt håll.
På grund av sitt ömmande höjdhoppsknä gjorde Hoff bara ett hopp i längden utan att trycka på i ansatsen. Han tyckte inte att det var värt risken att fortsätta men 5.88 med medeldistansfart är hoppingivande ifall knäet läker under de fyra veckor som återstår innan JSM.
Från hösten 2009. David hoppar först. Han hoppar på högsta banan, har viktväst och sämst hållning i plintlandningarna ... Med tanke på de ländryggsproblem han dragits med sedan dess bör han nog undvika övningen för all framtid. Den är effektiv för dem som behärskar den (se Robin t.ex.) men bör ses som en mycket mer avancerad och riskabel övning än djupa knäböj som tvärtom lämpar sig för nybörjare i alla åldrar.
Magnus visar att hans oförmåga att landa på hälen först inte bara drabbar mångstegen utan även jämfotahoppen. I det aktuella torsdagsprogrammet är hoppsasteg, löphopp och Borzov-hopp nya hoppövningar. Liksom i mångsteg måste ni sträva efter att landa på hälen först i samtliga hoppövningar. Hoppen blir längre, övningarna effektivare och behinnorna skonade.
Det sträcker sig ända fram till vår egen tävling den 4 september.
Baksidorna trilskade desto mer på 200m. Kalle fick problem men kunde slutföra på en helt ok tid – dessvärre i dåligt skick ... Magnus tvingades bryta och kommer tidigast att kunna tävla i augusti igen. Tyvärr hamnade han i tionde och sista heatet och kallnade till mellan uppvärmning och race.
Första tävlingen för Björn 17 månader efter skadan, och drygt en månad efter senaste operationen: 11.59 i betydande motvind och med fullt tryck bara i starten lovade gott men tyvärr fick han rejält ont i sitt nyopererade vadben. Magnus gjorde ett hyfsat lopp och kan åtminstone glädja sig åt att baksidan inte trilskade.
Tyvärr andra dåliga 300m häck-loppet av Anna sedan storperset i Vellinge. I längd gick det bättre trots att hon måste ha hoppat med slitna ben. Pers med 1 cm och bara 7 cm från avancemang. Att Anna har mer i kroppen var dock tydligt förra veckan i Helsingborg där hon inledde med två knappa övertramp i 5.20-trakten – tveklöst de bästa hopp jag sett henne göra.
Fullständig resultatlista.
Kommer i fortsättningen att lägga ut filmer som ej lämpar sig för analys där: t.ex. felexponerat, kass upplösning, eller sådant som helt enkelt inte är seriöst filmat (Torkels lopp från Öresundsspelen).
Har också lagt ut Hoffs 100m-lopp från Finish Games. Det är intressant eftersom han bara är 0.26 efter Adam Denguir FIK Lomma som tre veckor senare sprang 11.17 i godkänd vind.
Filmerna finner ni under respektive tävling.
Anna O har i sitt projektarbete tagit sig an den otacksamma uppgiften att reda ut om man ska stretcha, tänja eller låta bli. Läs vad hon kom fram till och ta del av era tränares inte helt synkade åsikter (Anders menar sig vara felciterad men Anna kan nog skaffa fram källmailet).
Årsbästalänkarna i vänsterspalten är nu uppdaterade så att de tar er direkt till årets än så länge ganska färska utestatistik.
Hoff för första gången under 12 i godkänd vind – dessutom i stark motvind! Inte överraskande men ännu ett skönt kvitto på de stora fysiska framstegen från vinterträningen.
Youssouf gjorde en bra tid i sin 100m-debut med tanke på att toppfartstekniken är hans svaghet och att han varit sjuk och borta från träningen de senaste veckorna: 0.06 från Markus pers från Heleneholmsspelen. Nu skulle Markus förstås ha slagit det idag men tvingades avstå p.g.a halsont. Även Magnus avstod efter att ha värmt upp länge men inte blivit kvitt känningarna i baksidan som han skadade i träningstävlingen.
Anna persade med över en sekund i långa häcken utan att göra ett perfekt lopp! Kanske kan det bli under 48 senare i sommar? Hoff var däremot seg i benen efter gårdagens lopp. Och även om formen ändå räckte till 1.80 med luft i inhoppningen funkade det sen inte alls.
Efter tre timmars narkos och nästan 16 månader efter fastfästandet är äntligen titanskenan på Björns vadben borttagen. Just nu kan han inte gå och inte ens röra på foten men förhoppningsvis ska lättare träning vara möjlig om cirka en vecka och därefter bör det gå ganska snabbt tillbaka till full träning.
Skadeperiodens målsättning – att få upp bänkpressen till samma klass som knäböjen lyckades delvis men försvårades trevligt nog av samtida stora ökningar i knäböjen. Med den ökade styrkan gäller det nu att minska skaderisken genom att ta det lite försiktigt i fullfartslöpningen den första månaden samt att få ihop fullfartstekniken igen. Accelerationen behöver vi däremot inte bekymra oss om!
Fin start på säsongen för Anna O: 100m-pers i motvind och halvkallt väder; nära pers i längd under samma förhållanden. Fullständig resultatlista finns på EAI:s sajt.
Nästa tävling blir Lag-SM-kval för grupp B i Göteborg. 100m för Snor-Slaktor, 400m eller längd för Hoff och förmodligen korta häcken för Anna O.
Ass to grass. Inga knälindor. Inga passare. Luftiga shorts. Joggingskor på gummibana. Kroppsvikt 76 kg.
Konkurrenterna lär få svårt att hänga med Björn i accelerationen i sommar ...
Jag har lagt till en introduktion och några tillägg till texten om vår ordinarie styrketräning med progressiva vikter.
Ursäkta försening och brist på uppdateringar – jag har extremt mycket att göra för tillfället! I och för sig har det heller inte hänt så mycket. Nu närmar sig dock tävlingssäsongen (Anna O tävlar i Eslöv) och förhoppningsvis blir den bättre än vinterns besvikelser. Björn som är starkare än någonsin ska äntligen få sin skena borttagen (26 maj) och Hoff är i storform – kolla nya böjperset! Det bör bli ytterligare några som persar närmsta veckorna (When it Comes to Squats, Easier Doesn't Work ignorera idiotiskt inadekvata bilder av roidade nigningar). Somliga är tyvärr fortfarande småskadade och småsjuka även om Erik N äntligen kommit igång med knäböj så smått igen. Hur det är med fysiska formen för Die Jungs vom Bahhof Zoo får ni själva spekulera om när ni läser deras blogg och FB-inlägg ...
Följ Haralds, Davids och Viktors kamp för att finna lägenhet, spelningar och få pengarna att räcka via gruppens Facebook- och Myspace-sida (länkar finns även i vänsterspalten). Ska de lyckas få tid över till träning och ha råd med gymkort utan att tvingas sälja sig på Bahnhof Zoo? Annars kommer de kanske hem till sommaren och är i sämre skick än mig som p.g.a. av trasigt knä och trasig arm inte kan göra mycket annat än att trampa på Polhems värdelösa cyklar (utan att hålla i styret).
Inte så mycket förändringar. Finns i vänsterspalten som vanligt.
Fotot blev tyvärr så mörkt att det inte är någon idé att lägga ut filmerna från loppen. Vi måste placera en massa strålkastare längs banan eller åtminstone få tillgång till spotlighterna ovanför mållinjen för att det ska bli något som är värt att titta på. Visst, vädret var fint, vi kunde ha haft loppen utomhus, men då skulle vinden ha gjort tiderna rätt värdelösa som referenser för framtida träningstävlingar.
Mynningsflamman från pistolen syntes i varje fall och era torsoer avtecknade sig skarpt nog för att få tider som är exakta på hundradelen. Vi filmade med 300 bilder/sekund men avrundade förstås uppåt som man ska.
Viktor Björklund 7.48 Erik Hoff 7.64 Jonas Svensson 7.74 Karl Persson 7.91
Viktor, Jonas och Kalles tider ligger alla cirka 0.25 s över vinterns tävlingstider. Det är faktiskt precis som väntat. Att nå maxfart på träning är praktiskt taget omöjligt. Förra vintern då vi premiärtestade höghastighetsfilmning av maxfart i sololopp efter 30 m acceleration nådde Björn 9.16 m/s första träningsfilmningen, 9.95 m/s några veckor senare vid andra träningsfilmningen (från block – lite mer tävlingsliknande) och 10.57 m/s några veckor senare på tävling.
Med pistol, fulla lopp på regelrätt tävlingssträcka och motståndare på banorna bredvid bör ni ha kopplat in mer av tävlingsnerverna, men knappast alla. Eftersom ni ju dessutom är inne i en tung träningsperiod och vi inte ens gjorde en mikrotoppning med lättare pass dagarna innan är +0.25 helt tillfredställande. Hoff sticker ut genom att bara springa 0.03 över pers. Inte heller det är överraskande eftersom han bara fick ett (och dåligt) lopp i vinter. Att han faktiskt hade kapacitet för cirka 7.40 var vad vi antog.
Björn Boström 7.55 Erik Nilsson 7.92
Ingen av de två skadade gick för fullt så tiderna har begränsat intresse. Bra ändå att springa för att hålla uppe erfarenheten av tävlingsrutiner och få feedback på hur många procent man egentligen går på då man håller igen. Och trots allt gick det överraskande snabbt för Björn som inte alls tryckte på i högsta växeln.
Erik Hoff 7.70 Karl Persson 7.87 Youssouf Ba 7.95 Anna Olsson 8.76
Här har vi två som verkligen sticker ut! Att Youssouf underskred sitt pers med 0.20 var ändå inte förvånande eftersom han som nybörjare förbättrade sitt pers för varje tävling och fortfarande har många lågt hängande frukter att plocka under vårens träning. Mer förvånande var det att Anna sprang 0.01 under vinterns pers. Förhoppningsvis har hon gått fram ännu mer. En annan möjlighet är att hon, tvärtemot de flesta, har svårt att hitta tävlingsnerven eller så hittar hon den kanske alltför väl och presterar helt enkelt bättre under mer avspända förhållanden. Hur det är med den saken får framtida träningstävlingar och sommarens tävlingar visa.
Var helst på plats en timme innan. Då hinner ni göra riktiga tävlingsuppvärmningen (bra för er att få rutin på den med!) och vi hinner kolla att kamera, belysning och pistoler funkar samt anpassa inställningar efter era stegringslopp.
Vi strävar efter att få jämna heat och vill ni springa mer än ett lopp går det bra. Fler än så är däremot inte lönt.
Söndag den 10 april, eftermiddag eller kväll, blir bäst eftersom det då verkar vara störst chans att hallen är tom och att flest kan komma. Har vi tur kan kanske till och med halva Waiting Waters vara med innan de far till Berlin igen. Davids rygg lär väl hindra honom och andra hel- & halvskadade, men dålig form är ingen ursäkt – dåliga tider, inget att skämmas över. Det är inte meningen att ni ska vara toppade på något vis. Lördags-träningen, till exempel, ska köras precis som vanligt.
Fritt fram förresten att ta med kompisar som vill testa sin snabbhet och ha en pålitlig och exakt tid på 60m!
Eftersom både Anders och jag just nu har mycket att göra med både arbete och studier skjuter vi på första träningstävlingen till träningsprogrammets ursprungliga datum, d.v.s. lördag den 9 eller söndag den 10. Förberedelserna kräver inte mycket jobb men efterarbete med höghastighetsfilmen för att få de individuella tiderna och webbpublicering innebär fler timmars jobb än ni anar. Annars hade vi gärna kommit igång med loppen så snart som möjligt.
Klubbens testutrustning för eltid med fotoceller går givetvis inte att använda eftersom den bara ger tid åt vinnaren. Att springa en och en kommer heller inte på fråga. Vitsen med träningstävlingarna är att ge er tävlingserfarenhet och tävlingsstimulans även under tråkiga grundträningsperioder och det får ni inte genom att springa t.ex. flygande 30 med fotoceller. Riktig startpistol, fulla heat med rättvisa och exakta tider på alla är ett grundkrav. Att vi använder höghastighets-kamera för tiderna ger oss dessutom film på hela loppet så att vi kan se hur var och en av er springer de olika etapperna (upplösningen blir dock rätt kass p.g.a. hallens dåliga belysning och kamerans nödvändiga placering vid mållinjen).
En anledning till träningstävlingarna är också att vi vill ha feedback under de olika träningsperioderna. Teorin säger att ni bör vara sega och slitna under S:t Hans-perioden, men praktiken kan mycket väl visa något annat – åtminstone för vissa av er. Att veta hur ni individuellt reagerar på olika typer av träning är naturligtvis värdefull information för oss.
Att ha referensstider på nykomlingarna i gruppen är också viktigt.
Ju fler som kommer desto snabbare blir vi klarare med det som ska göras. Eftersom Jonas är halvskadad och såväl Vera som Waiting Waters (nya EP:n här) tillbringar helgen i exil skjuter vi däremot fram träningstävlingen till nästa lördag eller söndag.
Träningsprogrammet för Annehemsperioden är utlagt.
Anna var förkyld men gjorde ändå ingen dålig tävling. 4.86 med tån på plankan är ännu ett bevis på att hon under vintern blivit säker på fem meter i hopplängd. Att det blev övertramp de två andra hoppen går inte att kritisera. Säkerhetshoppning i ett JSM-kval hade varit meningslöst om hon skulle ha en chans att gå vidare.
I häcken hade Anna otur att hamna i klart snabbaste heatet på ytterbanan bredvid den snabbaste tjejen med den överlägset bästa starten. Anna fick tvärtom en dålig start och tappade direkt kontakten. Hade hon hamnat i första heatet hade hon haft flera tjejer att kämpa jämsides med.
Erik gjorde äntligen en bra längdhoppstävling. Bara en cm från sitt utepers i +1.7 vind. Den nya ansatsen som Martin föreslog fyra dagar tidigare var uppenbarligen lyckad. Nu gäller det att jobba vidare med den och komma upp i minst 6.50 med lite vindhjälp till sommaren.
I övrigt kan vi notera en föga avskräckande nivå på 60m. I M22 och P17 räckte 7.33 respektive 7.58 för avancemang till semi. Viktor och Kalle hade alltså båda haft på tävlingarna att göra. Men 60m-statistiken är alltid tuff på förhand. Alla springer ju 60m – men alla springer inte 60m på SM! I andra grenar gäller ofta motsatsen.
Följ tävlingarna via webb-tv eller lördagens och söndagens resultatsidor.
Ännu en dålig sprinthelg. Några kan skylla på förkylningar, andra på skador, och ytterligare några på misslyckade starter och många missade pass. Men något som drabbat alla är den tidiga snön. Att ersätta lördagarnas växlande 100m, 150m & 200m-lopp med samma slentriansprungna 12 x 60m varenda jävla gång är knappast optimalt.
Kalle gjorde i alla fall som vanligt en stabil insats med ytterligare två lopp under 7.70. Han fick dock ge sig för Philip som fick till finfina 7.57 i försöken.
Längden var ännu värre men är ju också mer chansartad, så att Hoff och Jonas inte fick ett enda hopp med rätt ben ens i närheten av plankan går att skaka av sig. Att Viktor gjorde illa hälen i sin strävan efter ökat stäm är tyngre – inget JSM för honom.
För Anna O ser det ljusare ut. Hoppningen funkar exemplariskt. Hade plankträffarna varit fler hade 5.00 passerats med marginal mer än en gång.
Startlistorna är nu utlagda via samlingssidan för tävlingen.
Startlistor, PM och tidsprogram är nu tillgängliga.
Jonas: Pendelbenet är i bättre läge vid tidpunkten för markkontakt jämfört med träningsvideo.
Markus: Flygfasen är betydligt kortare än markfasen. Det omvända är önskvärt och för att uppnå det måste Markus få mer vertikalt lyft i löpningen.
Harald måste framförallt få benen mer framför kroppen med högre knälyft och kortare markkontaktfas som följd.
Erik: Väldigt återhållet och kort steg med hög frekvens men liten kraftinsats.
Youssouf’s stride is more reminiscent of that of a long distance runner. The foot is planted almost heel first and with a flexed knee. Just like Markus he needs to apply more vertical force to get a better lift.
Stefan Tärnhuvud vann senare finalen på 6.78. Se och lär! Väldigt kraftfullt steg där benens fas framför kroppen dominerar. Hans markkontakt är ca 0.10 s och flygfasen ca 0.12 s. Samma värden som Nossmys men en tydlig skillnad är att den betydligt kortare Tärnhuvud har full sträckning både i frånskjut och inför landning.
Jonas persade på 60m trots efterhängsen förkylning. Anna Strand hoppade 5.08 i längd. Det var höjdpunkterna under helgen som annars inte hade mycket roligt att bjuda på.
Vi får se fram emot männens 60m i Vellinge där Magnus ska göra säsongsdebut efter sin stukning, Malmgren inte ska på LAN-party och Hoff ska förunna oss ett av sina få sprintframträdanden. Dessutom ska Viktor B:s baksida förhoppningsvis låta honom göra ett nytt försök att pressa sig under 7.20. Med en bra start ska det inte vara något problem.
Markus ska äta som vanligt denna veckan och inte försöka gå ner ytterligare i vikt. Det kommer att ge ny kraft som med en längre och mer fokuserad uppvärmning tar ner honom till 7.60 – och kanske därunder – igen.
Eriks reaktionstid är ett tydligt bevis på att han helt enkelt inte är sugen på att springa. Lojt tryck från första steget ger mycket sämre tider än man tror även om det känns som om man därefter ger nästan allt. Tiondelarna rinner iväg i accelerationen om man inte satsar 100 %. Starten och accelerationen är ju annars Eriks styrka. När han är inspirerad håller han jämna steg med yppersta sverigeeliten.
Eriks två senaste 60m-lopp motsvarar hans 12.03-lopp från somras i Vellinge, mindre än en månad efter 11.30. Då som nu saknades ivern och förhoppningen om en riktigt bra tid. Att uppvärmningen dessutom blev alldeles för kort i lördags hjälpte förstås inte.
Det kan hursomhelst fortfarande bli under 7.30 i Vellinge Indoor och framför allt kan det bli under 11 i sommar. Ignorera de två senaste loppen. De indikerar inget.
Anna Strand hoppade över fem redan i sin andra tävling. Det var inte direkt oväntat men en skön bekräftelse (och en sporre för andra Anna som tyvärr tvingades lämna återbud i söndags). I framtiden kan det bli mycket längre. Det gäller bara att steg för steg förbättra fysiken och ändra ansatsen till en mer längdhoppsadekvat löpstil.
Tufft av Anna att springa sin gamla favoritsträcka, 200m, utan att egentligen alls vara tränad för den distansen. Ingen oäven tid med tanke på omständigheterna. 200m och längd kan säkert bli en lämplig kombination framöver.
Filmen som vi slutligen analyserade är från den första tagningen där löpsteget ser betydligt bättre ut. I den fjärde tagningen som vi tidigare lade ut visar en trött Jonas klara tecken på svårigheter att komma upp i löpningen. Råden om att hugga av bakre frånskjutet successivt för att kunna nå högre och längre framför kroppen med pendelbenet gäller dock fortfarande.
(Glöm inte trycka på röda knapparna inne i texten för förklarande exempel.)
Startlistor och tidsprogram har lagts ut.
Röntgen får avgöra graden av Davids skolios men den verkar som den allmäna uppfattningen är att knäböj för det mesta går bra så länge man undviker lyft på 1-rep-max. Med skolios är det dock viktigare än någonsin att köra djupa knäböj och inte gå grundare och lasta på mer vikter som kan snedbelasta ryggen i sidled. Att lära sig hålla stången längre ner på ryggen istället för längst upp på skuldrorna minskar också riskerna.
Tja … vad ska man säga om dagens längdhoppstävlingar … ? Kanske bäst att börja med kvällen istället.
Den överrumplande uppvaktningen på kvällens träningspass var varmt uppskattad och lämpligt nog var den nästan alltför extravaganta presentkorgen full av förstklassiga nyttigheter som kommer väl till pass när man försöker hålla formen i hopp om att överglänsa sina unga adepter i åtminstone några avseenden (ålderskrämpor i axeln satte dock stopp för kvällens 110 i bänk). Fast likt föräldrar som svarar sina barn att de helst önskar sig snälla barn i julklapp hade vi helst önskat oss lite duktigare aktiva på söndagens tävling. Men skämt åsido – även om männens längdhopp visserligen var en bedrövlig historia så har i varje fall Viktor och Hoff höjt sina lägstanivåer. Så dåliga hopp hade blivit 6.06 och 5.70 för ett år sedan. Haralds och Eriks deltagande var en chansning och ett test, det visste vi på förhand. Inget funkade. Fast Erik hade faktiskt ett hyfsat sista hopp där antingen ena foten måste ha släpat i sanden eller funktionären mätt fel. Jonas, jag och Anders var alla oberoende av varandra eniga om att det var cirka 2 dm längre.
Annas häcklopp var dagens enda godkända prestation. Trots att hon slog i sista häcken rätt rejält var hon bara fyra hundradelar från nya perset. Sprintandet har uppenbarligen lyft ett snäpp och kommer också att leda till långa hopp så småningom. Anna och Anna hamnade igår i en betydligt tuffare tävling än männens och fick bara tre hopp, vilket ju nästan alltid leder till besvär om inte allt stämmer som det ska från början.
Alltid lika nervöst att kolla upp resultat på nätet när man själv inte är på plats på tävlingen och tyvärr fick vi konstatera att det av någon märklig anledning som så ofta blev sämre resultat i första Malmötävlingen än i säsongsdebuten hemma. Kalle gjorde dock ännu ett bra lopp och kanske hade det blivit fler om även de andra hade fått chans att springa mer än ett lopp. Minns t.ex. Helenholmsspelen för precis fem månader sedan.
Stora glädjeämnet i sprint var Anna Strand som kom överraskande nära sitt pers från 2003 när hon nu gjorde sin första tävling på många år. Riktigt lovande inför sommaren och framtida längdhopp även om just längden inte funkade så bra för någon av Annorna idag.
Dagens bästa resultat stod utan tvekan Hoff för då han persade med fem centimeter i höjd och bekräftade vad bänkpers och grodhopp skvallrat om på träning.
Steglängd/stegfrekvens-analys av filmen kommer, men att det finns mycket att jobba på tekniskt är uppenbart.
Jonas stora problem är att han knappt har någon upp & ned-rörelse och att benen ligger påfallande mycket bakom kroppen.
Man kan se det särskilt tydligt genom att fokusera på pendelbenets position när stödbenet når mark. Då Jonas stödben når marken har knäet på hans pendelben långt kvar innan det passerar stödbenets knä. Hos Erik N och Björn har det tvärtom redan hunnit passerat. Kolla t.ex. filmen på Erik, klicka på översta knappen ”touchdown right foot” och se hur hans vänstra knä redan har passerat det högra knäet. Kolla också filmen med både Erik och Magnus – intressant att jämföra eftersom Magnus springer mer som Jonas. Nu överdriver och skönspringer Erik i och för sig kanske lite väl mycket där. I hans bästa lopp är det inte fullt lika hög och studsande löpning.
Det är viktigt att inte tvinga fram den höga studsande löpningen. Den ska komma successivt – för varje steg efter starten ska knälyftet bli lite högre, markkontakten lite kortare, den bakre bensträckningen lite mer avhuggen o.s.v. Just det sista är viktigt – man måste våga släppa lite på det bakre frånskjutet för att mer och mer prioritera ett högre knälyft och istället få fart genom kraftfull nedslag av foten från ett högt knälyft.
Sen har vi också problemet med de paddlande armarna … Jonas tidiga acceleration är åtminstone i nivå med hans fysiska form – d.v.s. riktigt bra, men i övrigt finns det mycket att ändra och slipa på.
Startlistorna är uppe. Många av yppersta svenska och danska senioreliten i Män 60m. Att nå final blir tufft – kommer säkert att krävas under 7.15
Sista veckan med måndagsträning, sen blir det bara tisdagar och torsdagar under tävlingsperioden.
Eftersom Björns skena ännu inte är bortplockad, Magnus stukade foten på lillejulaftons hinderbana och Erik N förkylde sig blev det en magrare säsongsdebut än vi räknat med. Av de som faktiskt sprang gjorde däremot nästan alla bra lopp.
Särskilt Kalle som gjorde sin allra första friidrottstävling överraskade. 8.00 verkade vara en rimlig ambition, istället blev det brons på 7.63 efter Lommas två mycket snabba killar. Kalle blev dock bäste IFK:are men får se upp för Philip M som var tätt efter och är ett år yngre. Hursomhelst är 7.30 helt klart ett uppnåeligt mål tills nästa års Sprinterträff. Både fysiskt och tekniskt finns det massvis att förbättra.
Pers med över tre tiondelar sedan förra årets debut blev det för Markus som också sprang mycket bra. Med några Malmö-tävlingar kan det mycket väl bli under 7.60 redan i vinter – särskilt om deffen funkar bra. Till sommaren blir det definitivt inga problem att dyka under 12.00 i godkänd vind.
Anna O gladde också. Jättepers på häcken, men särskilt skönt att niosekundersgränsen på 60 slätt passerades med så stor marginal. Snabbheten måste fortfarande prioriteras men räcker nu åtminstone för fem meter även utan perfekta hopp.
Både Viktor B och M persade men har mer att komma med. Viktor B är fysiskt i mycket god form och hade en svag start i sitt finallopp. Det kan mycket väl finnas en tiondel till att hämta om starten funkar riktigt bra. Viktor M ska ner på låga 7.40.
Även Hoff är i kanonform. Han har kapacitet för minst låga 7.50. Med fler lopp klaffar det förr eller senare. Tyvärr hoppar han bara höjd och längd nästa helg.
Youssouf kom aldrig in i loppet efter lång Frankrikevistelse och förkylning. Till råga på allt krampade baksidan i slutet av loppet. Under 8.00 till sista Malmötävlingarna ska det kunna bli om träningen flyter på bra fram till dess.
Slutligen var kanske det allra roligaste att Jonas gjorde tävlingscomeback även om han inte var så nöjd med tiden. Med tanke på hur bra träningen har gått den senaste månaden är det begripligt, men det var trots allt första tävlingsloppet på tre år. Det tar tid att vänja sig vid, och att få till, maxprestationer. Några tävlingar till så ryker perset. Tack vare Jonas blev det också en trevlig kvällsmiddag på Stäket efter tävlingarna. Mer sånt framöver!
Säg till om fel och om dem som saknas. /Ola